Vingåkers Folkets park, fredagen 29 maj 2026
Vi träffades en strålande vacker försommarmorgon i huvudbyggnaden i Vingåkers Folkets park, en klassisk folkpark med ljusgula träbyggnader, uppförd 1927. När frukostdeltagarna försett sig med macka och kaffe och pratat av sig i caféet bänkade vi oss i den runda evenemangssalen.
Efter inledande info från olika frukostgäster som lyfte aktuella evenemang och utställningar, fick vi lite bakgrund och historia om Vingåkers Folkets park presenterad av verksamhetsledare Jörgen Larsson. Därefter tog Mia Poppe vid och berättade om den teaterverksamhet som bedrivs i parken. Mias showteatergrupp Widén-Strand-Poppe driver sedan ett antal år kommersiell verksamhet i Vingåkers folkets park, där deras shower som blandar musik, teater, humor och lite folkbildning lockar busslaster från olika håll i landet.
Men det Mia framför allt ville berätta om är teaterverksamheten hon startat upp för Vingåkers unga. Här har hon fört samman elever från Kalle Flygares teaterskola, där Mia är lärare, med ungdomar från Vingåker, där de äldre skådespelarungdomarna stöttar de yngre. Förra sommaren sattes Shakespeares Stormen upp, i sommar blir det ”Den goda människan från Sezuan” av Bertold Brecht.
Med Bruksspelen i Klippan som en förebild och med stöd från olika lokala samverkanspartners och bidragsgivare vill Mia bygga en långsiktig teaterverksamhet där unga människor får växa och utvecklas genom teater. Mia menar att teatern är ett oslagbart verktyg för en ung människa att bygga identitet, självkänsla och förmåga att förstå sin omvärld – teatern speglar vår omvärld och vilka vi är.
Henric Nummi-Södergren från Brakeley Nordic pratar om filantropiskt stöd och fundraising
Brakeley Nordic är ett konsultföretag som hjälper icke vinstdrivande verksamheter för att få in privata stöd. Företaget är en nordisk gren av en amerikans organisation. De har arbetat med ett hundratal verksamheter genom åren. Deras kunder får stöd i att hitta och bygga relationer med givare i form av företag, stiftelser och privatpersoner. Arbetet handlar i stor utsträckning om att hjälpa kunden med ”Friendraising before fundraising” – att bygga positiva relationer och engagera människor i sin sak. Detta bygger monetära stöd så småningom.
Kulturen kommer mer och mer in i Brakeleys verksamhet. Först de stora drakarna som till exempel Vasamuseet men även mindre aktörer som Grafikens hus. Henric har jobbat med detta i sju år men är utbildad psykolog från början, något han har haft nytta av i sitt arbete då det handlar om att bygga relationer och förstå psykologiska processer.
Henric lyfter exempel på privata stöd senaste åren miljondonation från Barbro Orsher till konsthall Tornedalen. Nationalmuseum tog emot en stor donation för att kunna behålla en tavla men då av en anonym givare – anonymiteten betyder ofta att de inte vill bli närmade av andra organisationer. Många donationer sker bakom kulisserna av just den anledningen.
Att vara öppen för att ta emot gåvor är viktigt – antingen att man visar att man vill och/eller att man kan ta emot gåvor. Uppmärksamma att man behöver finansiellt stöd på olika sätt.
Crowdfunding är bra men det är sällan där de stora pengarna kommer in.
Vad handlar filantropiska stöd om?
Att bygga långsiktiga relationer idag, imorgon och vara med på att pengarna kommer först i övermorgon. Processen tar månader och ofta år. Man behöver bygga organisatoriskt minne för att hantera detta i mindre organisationer.
Henric lyfter flera olika exempel på större och mindre privata stöd och pratar om den färska utredningen om breddad finansiering som regeringen nyss släppte. Ur den lyfter Henric två förslag:
- Matchningssystem
- Skattereduktion för privatpersoner eller företag som skänker till kultur
Förslagen i utredningen kan ändra förutsättningarna för privata stöd.
Det pågår också annan utredning som handlar om sponsring, som idag har ett ganska komplicerat regelverk där man måste bevisa att det man ger resulterar i att man får tillbaka något med motsvarande värde. Nytt är att man ska kunna bredda de skattejuridiska förutsättningarna för sponsring där man kan få göra avdrag om man kan visa att det man sponsrar höjer företagets värde.
Båda dessa förslag spelar roll, men kom ihåg: Ingen donerar för att tjäna pengar eller för att få avdrag – man donerar för att man är engagerad i något.
Brakeley har en databas med stiftelser som kan bidra med 100 000 kronor eller mer. Bland de områden som de nya främst ger stöd till hamnar kultur på tredje plats – nya stiftelser kan stötta kultur men gamla stiftelser har ofta regler som hindrar kulturstöd. Allt fler stiftelser med kultur som ändamål har skapats på senare år efter att kultur blev ett allmännyttigt område efter en lagändring 2014.
Bilden visar hur många stiftelser med allmännyttiga ändamål som ger pengar till kultur av stiftelser och som kan bidra med minst 100 000 kr.
Är tendensen att privata medel förväntas ersätta offentliga medel i finansieringen av kulturen?
Inte enligt Henric som understryker att det oftast krävs att mottagaren har en offentlig grundfinansiering – privat finansiering vill oftast inte stötta verksamheter eller lokaler. Det privata vill inte finansiera saker som det offentliga drar sig tillbaka ifrån. De tenderar att tänka ”Om verksamheten har så tydliga samhällsvärden – varför är inte det offentliga med?” Har man en bra trygg grundfinasiering från det offentliga är det ofta ett incitament för det privata att gå in med medel.
Förutsättningar och utmaningar för kultursektorn
Brakeley tar fram en modell för hur det fria kulturlivet skulle kunna arbeta med filantropiskt stöd. Det finns olika utmaningar (som dock inte är unikt för kulturaktörer).
- Mer privata medel leder till att det offentliga drar ner på sina stöd.
- Konstnärliga friheten – hur hanteras detta?
- Projektfokus – få givare vill stötta drift – svårt att hitta långsiktigheten (men kulturlivet vill ha stabil grundfinansiering.
- Vad ska man ge tillbaka till en givare och vad kostar det oss?
- Spännande men med egna begränsade resurser i tid – hur kan vi jobba med detta?
- Var ska man börja?
- Vi har inte positiva attityder för att söka den här tiden av stöd.
Mindre organisationer som söker grundfinansiering ”projektifierar” ofta sin verksamhet för att komma runt att många givares ointresse eller regelverk som förhindrar att man ger pengar till löpande verksamhet.
Det kan här vara en fördel att försöka upprätta långsiktiga avtal i stil med ”vi har tre år på oss att genomföra detta…”. Fria gruppen Playhouse Theatre i Stockholm har lyckats med att landa ett långsiktigt stöd från en privat givare. Det kan börja som ett projekt där givaren testar verksamheten och som sedan övergår till ett slags kontinuerligt givande av löpande stöd. Detta kräver dock mer av mottagaren, menar Henric.
Hitta stödgivarna (och tiden)!
Så hur kan man frigöra den tid som krävs för att jobba med att hitta stödgivare? För det tar tid. Hur kan man tänka kring detta?
Henrik listar några sätt:
- En eldsjäl/konstnärlig ledare investerar tiden i detta (möten, ansökan, letandet). Kan man hitta en fundraising-volontär?
- Kan det offentliga hjälpa till med en resurs som kan hjälpa till?
- Har man en god relation med en givare så kanske man kan be om stöd för att kunna hitta fler givare.
- Man kan dela en fundraisingresurs tillsammans med andra aktörer.
- Samarbete med filantropiska rådgivare. Bankerna har personer som jobbar med förmögna kunder exempelvis. SEB har en avdelning som jobbar med filantropi. De letar efter olika ändamål som de kan tipsa sina kunder om.
Hur ser det ut med satsningar på matchning?
Sammanhang där kulturaktörer matchas med givare skulle underlätta för kulturaktörer. Henric pratar om Luleå kulturfond som han arbetar med. Fonden ska kulturaktörer kunna söka stöd från. Då ligger hela ansvaret på det offentliga så att säga. Man måste övertyga potentiella finansiärer om at det är en god idé att släppa ifrån sig medel till ”kultur” och inte enskilda aktörer.
Fem framgångsfaktorer för att hitta givare
- Programförklaring/Case for support – en beskrivning av vår vision, vad vi gör, varför är det viktigt och varför det ska privata kliva in.
- Ändamål – konkreta ändamål som går att paketera för givare.
- Kunskap om möjliga givare – det finns massor av privat förmögenhet men vet vi vilka de är?
- Externt ledarskap – kan vi hitta någon som nätverkar för oss och hjälper oss att skriva budskapet? Idealiskt är en person med stark förankring i näringslivet.
- Intern beredskap – det kostar tid att få in pengar.
Identifiera möjliga givare
Har man inget etablerat nätverk från början får man börja kartlägga privatpersoner, företag osv som finns i skärningen mellan relation/intresse/finansiell förmåga.
- Befintliga givare och vänner
- Nya möjliga givare (taxeringskalendrar/stiftelsedatabaser)
- Nyheter/omvärldsbevakning
- Uppmärksamma fundraisingsinitiativet som ni har på gång för potentiella givare
- Rådgivare (banker, stiftelser lokalt osv) – kontakta dessa.
Efter en avslutande frågestund tackar Henric för sig och tipsar om att Brakeley har ett projekt med stöd från Kulturbryggan där de kan erbjuda starkt subventionerade utbildningar (1000 kr för en 2-dagarskurs) till det fria kulturlivet.
Frukosten avslutades med professionell speed-dejting där frukostdeltagarna fick ge sig ut på golvet och prata med personer de inte pratat med tidigare. En lekfull och lustfylld avslutning på en givande förmiddag.