Mer Dans åt Folket bryter mark för dans och cirkus

Vi tittade in på Lokomotivet i Eskilstuna och tog en kopp kaffe med Jannine Rivel som tillsammans med kollegan Amanda Billberg driver den interregionala dans- och cirkusverksamheten Mer Dans åt Folket. Kaffestunden utmynnade i ett långt samtal som studsade mellan scengolv, kulturpolitik och drömmen om en framtid där dans och cirkuskonst är lika självklar som fotboll.

Vi sitter i den övre foajén i den gamla fabriksbyggnaden i Munktellstaden som under de senaste 20 åren främst fungerat som live- och gästspelsscen i Eskilstuna men som bara på ett år utvecklats till att bli en vibrerande nod för dans och cirkus i Sörmland och Västmanland.

– Vi tyckte det var synd att lokalen inte utnyttjades mer, den stod ju mestadels tom mellan bokningarna, berättar Jannine.

Det tyckte även Eskilstuna kommun som dessutom låg i startgroparna för en satsning på dans och cirkus och som nu hade en given samverkanspartner i Mer Dans åt Folket.

– Jag startade Mer Dans åt Folket 2019 med ambitionen att skapa en interregional verksamhet som både gjorde egna produktioner och skulle fungera som en paraplyorganisation och facilitator för konstformerna. Men det var först när vi flyttade in här förra hösten som cirkusen fick utrymme i verksamheten.

Få svenska scenrum kan nämligen erbjuda det Lokomotivet erbjuder tack vare samarbetet med kommunen.

– Dansen blev ett eget kulturpolitiskt område först på 90-talet och cirkusen kom in på ett hörn för bara några år sedan, förklarar Jannine, och menar att teater länge varit norm när hus för scenkonst byggts i Sverige. Dans kräver nämligen en viss scenbredd och ett sviktande golv och cirkusen behöver godkända infästningar för uppträdanden på höjden.

– Och det är det få scener utanför storstäderna har. När inte infrastrukturen finns på plats är det ju väldigt många som aldrig får uppleva dans och cirkus.

Välutrustad scen

Vi tar en sväng ner till scenen för att titta närmare på anpassningarna. Där träffar vi på koreografen Anna Källblad som använder scenrummet för att testa nya idéer genom Mer Dans åt Folkets dansresidens. Hon tar en liten vätskepaus medan Jannine visar det mobila dansgolvet och de nyinstallerade cirkusinfästningarna som sitter på ett antal strategiska platser i det stora, svarta scenrummet.

Scenen har redan hunnit användas för olika cirkusgästspel, bland annat Cirkus Cirkörs nya föreställning Tipping Point, och Mer Dans för Folket har kunnat arbeta fram föreställningen Regnbågsskatten som smälter samman dans med cirkus. Men även om Lokomotivet är en hemmascen är det långt ifrån där den mesta verksamheten sker.

Att verksamheten är omfattande är ingen överdrift. En titt på Mer Dans åt Folkets hemsida visar att flera produktioner är igång samtidigt. Regnbågsskatten är för närvarande ute på en Sörmlandsturné med 80 föreställningar för skolbarn. Utöver egna produktioner och dansresidens ordnar man workshops och kontinuerlig träning för professionella utövare och pedagoger inom flera olika discipliner.

Ni verkar så otroligt produktiva, hur många är ni egentligen?

– Vi hade 51 professionella kulturutövare arvoderade i projekt förra året, så vi är en stor importör av kulturkraft, och vi använder till stor del kulturutövare från Sörmland och Västmanland – det är kostymörer, regissörer, dansare, koreografer, kompositörer, illustratörer, musiker, fotografer…

– Vi arbetar för att dansen ska bli mer tillgänglig för alla åldrar, på alla sätt, i alla rum. Vi dansar inte bara för utan även med, som till exempel vårt koncept Dansträff, ett dansmöte mellan förskolebarn och seniorer på äldreboende. Jag dansade häromdagen med en person som var 106 år. De dansmötena, det är en otroligt stark upplevelse för alla som är med.

Dansmattor mot fotbollsplaner?

Det som inte syns i marknadsföringen men som blir tydligt under vårt samtal är allt det hårda arbete som ligger bakom för att kunna erbjuda allt detta för invånarna, ett ständigt jagande efter medel och långa sittningar med ansökningar och redovisningar till bidragsgivare. Bidragsgivare som får allt mindre pengapåsar.

– Idag så förs på många håll en politik där vi fria kulturutövare förväntas bekosta oss själva. Men då kan man fundera på hur många fotbollsplaner som samhället erbjuder jämfört med hur många dansmattor det finns i kommunen. Det handlar inte om att ställa dessa saker emot varandra, utan snarare hur vi ska möjliggöra så att det som finns kan växa och ta plats. Så att både idrottsformerna och kulturformerna faktiskt kan existera samtidigt, om vi ska ha ett jämlikt samhälle för alla.

– Många vet inte hur kultur skapas, hur kulturskapare jobbar. Det är en okunskap, både om hantverket och konstformen. För att förstå förutsättningarna för konstformen måste man ju lära känna den och det gör man inte genom att se en föreställning, snarare att se tio föreställningar av lika många koreografer under ett års tid, för att förstå och hur många helt olika uttryck det ryms inom dansen.

Jag har ibland stött på publik som har svårt med dans för att de känner att de måste förstå ”vad det handlar om”…

– När jag går på teater så gör jag det för att jag vill förstå mänskliga relationer och fördjupa mig i psykologiska dilemman. När jag lyssnar på musik så är det är det för att få kontakt med och bearbeta känslor som har med mina erfarenheter att göra – sorg, saknad, minnen. När jag går och ser dans eller cirkus så är det för att uppleva saker bortom mina erfarenheter, saker jag inte vet vad de betyder – att få vara i ett ovetande. Det är spännande, förvirrande och inspirerande på samma gång. Vi behöver allt detta i våra liv!

– Vi behöver bejaka vår mänskliga längtan efter att bli hänförda! Skapa de här rummen där man kan gå in och se något att förundras över, tillsammans med andra människor. Det är de upplevelserna som skapar mening och en rikare identitet, för tro det eller ej, livet handlar om våra erfarenheter och relationer, inte om karriär, prylar och shopping!

Om du fick önska dig en framtid om sisådär fem, tio år, vilket utrymme har dansen och cirkusen i våra två regioner?

– Det vore roligt om det var flera som kan vara professionellt verksamma och fler ideellt engagerade. Och att vår konst inte är låst till de traditionella scenrummen. Tänk om dans och cirkus kunde vara lättillgängligt som musik? Tänk om alla hade en möjlighet att bygga en relation till dans – att man skulle kunna uppleva det ute på gatan och på andra platser man rör sig i vardagen. Det skulle vårt samhälle må bra av!

Jannine Rivel

Dansare, koreograf och dramaturg, verksam som professionell sedan 1996.

Uppväxt i Eskilstuna och Stockholm

Utbildad på Svenska balettskolan, därefter Dans- och cirkushögskolan och masterutbildning i regi och dramaturgi i rörelsebaserad scenkonst på Stockholms dramatiska högskola (båda skolorna går idag under namnet Stockholm Konstnärliga högskola (Uniarts)

Mer dans åt folket

Ekonomisk förening, och paraplyorganisation grundad 2019 av Jannine Rivel.

Jannine Rivel och Amanda Blomberg är konstnärliga ledare.

Sedan hösten 2023 är Lokomotivet i Eskilstuna hemmascen och produktionsplats för Mer Dans åt Folket som även erbjuder platsen för andra fria grupper och konstnärer inom dans och cirkus i samverkan med Eskilstuna kommun.