I Nyköpings centrum samverkar kulturskapare, föreningar och offentligt drivna kulturverksamheter för att lyfta varandra och kulturen som en kraft att räkna med i staden. I månadens nerslag i kulturmyllan deltar vi i en stråk-lunch, pratar med en av initiativtagarna och besöker en av stråkets aktörer för att höra hur det hela fungerar.
Birgit Båvner har länge varit en eldsjäl inom stadens kulturliv och agerat motor i flera satsningar, bland annat konsthallen Galleri Fiskhuset. Hon berättar hur det hela började för runt 10 år sedan.
– Vi var tre konstgallerier i centrum som träffades och konstaterade att ensamma kommer vi aldrig bli en besöksanledning. Vi tittade lite på hur olika aktörer gått samman längs väg 223 för att göra den sträckan till ett besöksmål och vi tänkte att vi kunde göra något liknande för kulturen i Nyköping.
– De flesta kulturverksamheterna i centrum ligger utmed Nyköpingsån, så den bildar liksom ett naturligt stråk genom staden, på tvärs mot öst-väststräckan som utgörs av affärsgatan Storgatan. Det är dessutom en väldigt vacker promenad hela vägen från Hantverksgruppen i hamnen i söder till Fåfängan i norr. Om vi kunde koppla samman kulturverksamheterna längs sträckan och kommunicera det som en helhet skulle alla kunna vinna på det.
Det visade sig vara ganska lätt att sälja in idén till kulturaktörerna och snart fanns en gemensam logotyp och beachflaggor att placera utanför verksamheterna liksom en hemsida och en broschyr som uppdateras årligen. Det gjordes också en presentationsfilm som lyfter de olika verksamheterna i stråket. Man har inte behövt vända sig till någon extern pr-byrå, kompetensen finns redan inom nätverket. Men det har inte stannat vid gemensamma marknadsföringsinsatser. Kulturstråket arrangerar ett antal både stora och små kulturhändelser i staden. Enligt Birgit beror produktiviteten i Kulturstråket på den platta organisationen, eller snarare organiseringen.
– Kulturstråket är ju en slags gräsrotsrörelse. Vi sa ganska tidigt att vi inte skulle bilda någon förening, för vi ville undvika att hämma engagemanget med all administration det skulle innebära. Vi ville ha så låga trösklar som det bara var möjligt för att vara aktiv. Därför sker våra möten alltid på lunchtid, det är ingen föranmälan utan man dyker bara upp med sin lunchlåda. Vi träffas hos de olika aktörerna längs stråket för att alla ska ha varit hos alla. Det är viktigt för att vi ska kunna vara ambassadörer åt varandra.
När vi besöker en kulturstråkslunch en solig septemberdag är platsen kulturscenen Fåfängans trädgård. Bord ställs ihop, sallader och lunchlådor plockas fram och kulturföreningen Fåfängan presenterar sin verksamhet. Därefter går man laget runt där var och en berättar vad de gör i sina verksamheter. Nästan alla stråkets aktörer är representerade. Med på lunchen finns även en projektledare som arbetar med satsningen att få Nyköpings centrum att utses till årets stadskärna 2026, ett arbete där Kulturstråket förstås är en viktig spelare.
Därefter avhandlas några av de kulturevenemang som Kulturstråket är med och arrangerar. Kulturhelgen Litterart Gästabud ligger närmast men programmet är klart och allt verkar vara under kontroll, sedan följer en diskussion om datumet för nästa års kulturnatt. Är det bra eller dåligt att den kommer infalla på en klämdag? Bör den byta dag?
Det är just synergier som blir tydliga när vi några dagar senare hälsar på lunchdeltagaren Nettan Lasseby i hennes kombinerade ateljé, galleri och kulturscen NloKal (uttalas ”en lokal”). Nettan skaffade ursprungligen lokalen för att kunna förvalta arvet efter sin pappa, animatören, producenten och filmregissören Stig Lasseby som lämnade efter sig en stor mängd originalmålningar från bland annat animerade klassiker som Agaton Sax och Pelle Svanslös. Den råa industrilokalen utvecklades dock ganska snart till en kreativ yta där allehanda idéer, infall och samarbeten har fått ta plats.
– Jag gick med i Kulturstråket för den gemensamma marknadsföringen och för att jag gillade idén med att man är varandras ambassadörer. Jag har haft nytta av det både som mig själv och som NloKal. Marknadsföringen fungerar verkligen, det ser vi hela tiden. Nyligen hade vi besök av en konstförening från Saltsjö-Boo som sett Kulturstråkets film och beslutat att de skulle åka till Nyköping!
Men det verkar framför allt vara evenemangen och aktiviteterna som skapar mervärden för aktörerna i stråket när Nettan börjar räkna upp alla evenemang som hon driver eller är inblandad i, framför allt inom konst. Det är populära konstvandringar längs stråket, en tom butikslokal som tillfälligt förvandlats till en konstsalong och ett konst-LAN i kreativt måleri på Stora Torget under Litterart Gästabud.
– För ett par år sedan tog Scandic Hotell kontakt med Kulturstråket. De hade en tom vägg i sin restaurang och undrade om vi hade några konstnärer som skulle tänka sig hänga konst på den. Det utmynnade i ett bestående samarbete där vi presenterar en sörmländsk konstnär varje månad, året runt. Det är en win-win. Konstnären får ställa ut utan kostnad och nå en ny publik, restaurangen får konst på sin vägg och vi ser till att fylla restaurangen en onsdagskväll i månaden.
Ett annat samarbete med näringslivet är skyltfönsterutställningen som öppnar till helgen och pågår i två veckor fram till och med evenemanget Litterart Gästabud. Butikerna längs Storgatan upplåter plats i sina skyltfönster åt konstverk av lokala konstnärer.
– På det kopplar vi guidade konstvandringar där publiken går från fönster till fönster. Det har varit välbesökta visningar och hela konceptet är väldigt uppskattat av alla. Vi konstnärer får, bokstavligen, ett skyltfönster samtidigt som både Litterart Gästabud och handlarna får uppmärksamhet.
– Det är det här som är det fina med Kulturstråket, att alla de här idéerna – Kulturnatten, konstväggen, det som händer under Litterart – alltihop har fötts på de här luncherna som vi har varannan månad. Det är rätt häftigt!